Bowenpodden

Hur vi hanterar kriser och separationer beror i stor utsträckning på vår förmåga att särskilja egna tankar och behov från andras och vilka strategier vi fått med oss från våra system. Oftare än vi tror blandar vi ihop det vi själva tycker och tänker med vad vi tror att andra gör. Särskilt tydligt kan det bli under såriga separationer. Vi bygger pakter, projicerar våra egna tillkortakommande på den andra och tar för givet än det ena och än det andra. Vad beror det på, egentligen, att den person vi älskat och sett upp till, plötsligt framstår som korkad? Kan det vara så illa att vi är lika korkade själva? I det här avsnittet går vi lite djupare in i Bowens teori och kopplar det till vad som händer under separationer.
 

När någon i vår närhet blir sjuk, påverkas alla. Ju mindre fakta vi får, desto oroligare blir vi. Hur vi hanterar signalerna på att något inte stämmer beror på vilka strategier vi fått med oss från våra släktsystem. Hur ska vi göra för att bearbeta svåra situationer så klokt vi förmår? I familjer, på jobbet och övriga sammanhang. 
Talesättet "för att vara sjuk måste du vara frisk" handlar ytterst om att navigera sig fram och igenom stressade organisationer som inte hanterar sina uppgifter bra. För att ändra på det, behöver de som styr flytta fokus från individ till system.
 

Vi ärver inte bara utseende utan även strategier som präglar oss hela livet. Genom att förstå mer om vårt ursprung kan vi hantera vår nutid på klokare sätt. Kerstin Sofia insåg den makt som finns i tystnad och för Inez blev det en förklaring till varför hon alltid känt ett behov av att vara duktig och hjälpsam. Om Bowens teori som verktyg.

Sedan urminnes tider har människor träffats regelbundet, vilket även då innebar både möjligheter och utmaningar. Högtider som midsommar, jul och påsk brukar innebära att familjer träffas och att vi med någon slags automatik går tillbaka in i de roller som vi haft när vi växte upp. Trots de utmaningar som kontakterna med det egna systemen innebär, för de alltid med sig sidovinster.
 
 

Ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebär utmaningar för såväl de som har diagnoser som de som finns i dennes sammanhang. Att läsa av social koder, förstå metaforer och ha tidsuppfattning är inte alla förunnat, men något som vi förväntas kunna. För att sänka stress och press behöver vi förstå varandras förutsättningar.  I det här avsnittet har vi bjudit in Per Henriksson, som är psykiater och barnläkare med många års erfarenhet av att möta barn och ungdomar med den här typen av utmaningar. 
 

Att vara ensambarn innebär ett högt tryck på att förverkliga sin föräldrars drömmar och förväntningar, men förstås också att bli sedd - att få ett självklart fokus. 
Om glappet är stort mellan syskon kan ett barn även bli ett funktionellt ensambarn. Många saker är lika för dem som för ett barn utan syskon, men en skillnad är att det funktionella ensambarnet har syskon som kan avlasta när trycket blir högt, exempelvis när en förälder dör. 

Den vi lättast lurar är oss själva. Naturligtvis gör vi det bäst genom att hitta på goda argument som rättfärdigar det vi gör, trots att det egentligen inte är bra för oss. 
I vår historia finns svaren på vår (o)förmåga att sätta gränser.  

Att förstå att våra roller i triangeln handlar om djupa instinktiva beteenden är ofta en svår nöt att knäcka. Och än värre brukar det vara att se vilken roll som vi själva fastnar i när trycket blir hårt. Vilka pakter går vi in i och varför blir just han eller hon ett offer och varför är det alltid jag som förväntas rädda upp situationen och balansera situationen när ett konflikt är under uppsegling. I det här avsnittet fördjupar vi teorin om trianglar, ger exempel och problematiserar. Varför behövs  en förövare/pådrivare?  
 
  

Den chilenska professorn Alejandro Astorga forskning visar tydligt att ungdomar som begår övergrepp mot andra, själva har liknande händelser i sitt familjensystem. Den som begår ett övergrepp kan exempelvis ha en mormor som utsatts för det, likväl som att den som utsatts för ett övergrepp kan ha någon i sitt system som förgripit sig på någon annan.
Förståelsen av hur viktiga sammanhangen är påverkar givetvis behandlingen. Sjävklart ska den som begått ett övergrepp ta konsekvenserna av sin handling. Brotten leder ofta till stigmatisering och avståndstagande, men när familjen involveras i behandlingsprocessen och börjar berätta om sin historia, blir övergrepp ett gemensamt problem som de kan stötta varandra att hantera.    

Vad är det som händer när generös vänskap förändras till missunnsamhet och fiendskap? Eller det motsatta, att en person som länge framstått som en grå mus, visar färg och briljerar i kunskap och kompetens? Ett avsnitt om hur stress och sammanhang påverkar relationer och om hur våra strategier tar sig olika uttryck.